Storö 36

Kommentarer

Storö 36 var lillasyster till Storö 40. Med ungefär samma bredd var den cirka en meter kortare. På grund av den smarta planlösningen erbjöd den ändå fem fasta kojer och två toaletter. Båten var en mycket prisvärd familjebåt.

Konstruktionen av skrovet baserades på den rundspantskonstruktion som Storebro använde.

Testerna av det nya skrovet inleddes i december 1980. På grund av vintern och isen och det faktum att resultaten inte var tillfredsställande förrän då, måste båtprovningen fortsätta under våren. Så Storö 36 var redo att gå i produktion i slutet av 1981.

Den ursprungliga flybridge-designen delade Storö 36 med Storö 40. I många fall kritiserades dock bristen på utrymme på flybridge. År 1986 presenterades en ny förstorad flybridgeversion för de två modellerna 36 och 40. Den erbjöd mer utrymme, men tog en del av båtens elegans.

Volvo Penta TAMD 60B med 163 kW/221 hk var planerad för Storö 36 vid produktionsstarten. Följaktligen visade prislistan inte några alternativ. Med ytterligare teknisk utveckling av Volvo Penta användes senare efterföljarna Volvo Penta TAMD 60C (177 kW/240 hk) och TAMD 61A (218 kW/296 hk).

Den motoreffekt på 163 kW/221 hk som fanns tillgänglig vid produktionsstarten var inte tillräcklig för en norsk kund, som beställde den enda Storö 36 med den betydligt tyngre Volvo Penta TAMD 70D och 199 kW/270 hk.

Storö 36 var ganska dyr att tillverka. Trots att den var cirka en meter kortare än Storö 40 var produktionskostnaderna lika höga. Av denna anledning fick Storö 36 ingen direkt efterföljare efter att produktionen hade upphört.

Storö 36 med byggnummer 2957 var det första fartyget med en varvsmonterad akterlig ankarbox. Systemet hade sålts till kunden av Lennart Ivarsson och utvecklats av Johnny Lindblom. Efter den första säsongen förbättrades systemet. Med en extra plast-del som sträckte sig genom badplattformen skapades mer utrymme för ankarkättingen. Senare användes detta system för alla efterföljande serier. Systemet integrerades sedan på ett optimalt sätt med de nya skroven på SRC 380 och SRC 420.

Teknisk utveckling